ärligt brudar, lägg ner..
Nej ärligt tjejer. Nu kommer vissa ta åt sig det är jag helt hundra på, och det är bra eftersom att det är meningen. Har skrivit om liknande saker förr en gång, men tänkte ta det igen.
Nu räcker det med det här jävla tjatet om vikt. Det är inte okej att fejka att man har problem, vissa leker genom att säga att man tycker man är jättetjock och sen skäms man inte alls över sin kropp - de kallas uppmärksamhet.
Sen har vi dem som har problem och inte alls klarar av att visa sin kropp, där har vi dem som verkligen har problem och som verkligen mår dåligt över det.
Men ärligt tjejer att gå runt och säga att man inte kan käka en pizza för att man är för tjock men att sen gå runt eller lägga ut bilder när man är i bikini är okej? jag förstår inte grejen, alls. och jag tål inte att folk på något sätt tycker det är ballt att ha problem med maten och vikt. det finns ingenting som är ballt med det, det finns absolut ingenting som gör så att man ska fejka att man ex. har ätstörningar. Tro mig, jag vet. det är inte nånting att "leka med".
Skärp er vafan, antingen så visar ni upp er och är stolt över hur du ser ut och säger fuck off till alla haters eller också så mår du verkligen verkligen dåligt, och då ska du försöka få hjälp med att fixa det. Lägg ner den här jävla dubbelmoralen ni har. Det finns så många andra sätt att få bekräftelse på än att säga att man är tjock och att man inte kan äta vissa saker.
Det roliga är att nu kommer folk kommentera om mig eftersom att jag själv har varit i sitsen och verkligen mått dåligt över min kropp. Men just idag är jag glad över hur jag ser ut, skulle vilja gå upp några mer kilon på benen, det är ett måste för mig. Men jag kan mer än gärna lägga ut en bild i bikini, bara för att. Jag varken skäms eller vill ha kommentarer om hur jag ser ut. Jag är stolt över min kropp just nu. det borde fan alla vara, skit i vad alla andra tycker, huvudsaken är ju faktsikt att du är nöjd.
Det är erat liv, ni gör som ni vill. jag vet. Men jag säger det bara en gång för alla. att fejka att man har ätproblem eller ätstörningar på olika sätt är inte ballt, på något sätt. så, lägg ner det bara.. Lek inte med någonting som vissa lider av.
tack för mig, godnatt.
hörrni, hörrni, hörrni..
måste bara..
blir fruktansvärt irriterad på folk i min ålder som klagar på sin vikt eller tjatar om träning, visst jag har varit där själv. Kanske är därför jag är som jag är, men snälla ni. ät en bulle om ni vill det, ät chips om ni vill det..
ni är 16 år.. Fine om ni är 40 år, har fött 3 barn och känner att ni vill få bort magen från graviditeten men om ni går runt och väger 50 kilo och är sexton bast så är det inte okej att gå runt och kalla sig tjock. Jag vet hur det är, säger inte att jag inte förstår men sluta bara med det.. älska din kropp istället.
och till alla er som gör det för uppmärksamhetensskull - lägg av, det finns ingenting om är ballt med att vara "underviktig" & ha problem. tänk på dem som faktsikt mår dåligt över sin kropp på riktigt.
sådärja, nu har jag sagt mitt. Hörs ikväll.
jag tex, skulle vilja ha större ben, men har otroligt svårt att gå upp i vikt. men skitsamma lägg ner snacket om den perfekt kroppen.... nuuuu.
pusspåer.
det är såhär va..
att jag pratade med min mamma för 2 veckor sen ungefär om allt mellan himmel och jord och vi pratade såpass mycket så att jag faktsikt mår otroligt bra, hon vet exakt allt som jag har gått runt och tänkt på och allt som hänt och det känns helt sjukt skönt. Har även tid hos en psykolog, 2 gånger i veckan som vissa vet, vilket jag inte tycker behövs längre men det är skönt att ändå göra det. Så just nu är allt förjävla bra. 80 dagar kvar till sommarlov och sen börjar jag om efter sommaren, ny klass och allt sånt. det behövs men kommer vara otroligt svårt att slitas ifrån mina finaste.. Jag har kommit fram till en hel del faktsikt:
Du kommer aldrig vara älskad utav alla, det kommer alltid finnas någon som snackar skit eller som är fruktansvärt avundsjuk och vill förstöra. Det kommer alltid finnas någon du vill ha, men som du aldrig kommer få.
Du kommer alltid höra rykten om dig själv som är långt ifrån sant. Det kommer alltid finnas någon som gärna vill slänga en kommentar och vara lustig. De kommer alltid komma kvällar då du vill försvinna ett tag, sånt är livet.
Trots att det gör fruktansvärt ont och allt känns förjävligt så kommer de alltid bli bättre. För mår du så dåligt, kan det knappast bli värre. Jag har också märkt att kärleken kommer när man minst anar det, alltså oftast inte när man letar. Vissa kvällar kunde jag må så dåligt så jag tyckte hela grejen med att leva var meningslös. Men det bästa är då bara att prata med någon eller sova. det är ingen ide att ligga och tänka.. Jag har min kära mamma att tacka för att jag inte längre mår så dåligt, och sen måste jag säga att, hur konstigt de än låter så har musik och weheartit varit till hjälp också. glöm allt ett tag, lyssna på en bra låt - ingen depp alltså. Sen så, det löser sig.
Så dudär, som läser och känner igen dig i mitt lilla peppinlägg, skit i allt. ha förjävla kul istället för att sitta där och må skit.
nu kände jag att jag verkligen inte var mig själv när jag skrev det här, för sånt här brukar inte jag göra. men de är mina småtips iallafall. nu ska jag sova, så, sov så gott hörrni! godnatt!
mina babes ♥
Jag börjar få sån sjuk nojja. Jag tycker att det ska bli skönt med lite nytt, men jag får panik. Om 90 dagar lämnar vivårat underbara gäng och vi splittras allihopa - så sjukt sorgligt så ni anar inte.. 10 år på samma ställe & nu bara lämna allt och börja på ett helt nytt ställe och vara minst. Nu ska vi ta vara på den sista tiden i skolan tillsammans. Sommaren är planerad och jag hoppas att det blir lika bra som jag tror. kärlek till mina finaste ♥
word.
Alla känner varann
alla snackar skit om varann
alla ljuger för varann
allas hemligheter blir till nyheter.
Det du inte vet om dig själv - vet alla andra
Välkommen till Sollentuna.
word.
Everyone says that love hurts, but that´s not true. Loneiness hurts. Rejection hurts. Losing someone hurts. Everyone confuse these things with love, but in reality love is the only thing in this world that covers up all the pain and makes us feel wonderful again.
Grattis i efterskott Moa ♥
Igår skulle denna otroligt fina tjej fyllt år och jag kan inte säga nått annat än grattis Moa.
hoppas du har det bra där uppe, ♥
lånar bilden från anna
angående mitt tjat om att flytta osv.
Jag älskar själva grejen att ha 10 minuter till att gå till tåget, att tågen går var 12:de minut. Att ha 10 minuter till närmsta shoppingcenter och 20 minuter in till stor stockholm. Det är underbart. Men jag älskar också själva grejen att kunna ta en skoter och åka ut närsomhelst på vintern & grilla, eller vadsomhelst eller att det är nära till stranden på sommaren. Att man har en stor skola mitt i allt och man är tajt med många istället för några få. Att komma till såkallade "stan" och kunna gå igenom den på 10 minuter. Jag kan inte gå i sollentuna på natten utan att vara orolig för dessa otroligt äckliga människor som finns - det tänker jag aldrig på i norrland.
Jag tycker om sollentuna, men älskar stor stockholm. Bor liksom fel. Jag älskar också Bollnäs, eller ja, kilafors. Folk frågar varför jag jämt tjatar om att komma här ifrån och det enda jag kan svara då är att jag är så fruktansvärt trött på sollentuna, skitsnack och samma gamla "sätt att leva". Vakna,skola,hem,sova,vakna,skola,hem,sova.
okej, jag gör saker efter skolan men oftast är det så dystert här. Det finns inget bättre än att ta bilen upp, det tar 2 timmar. Träffa mina fina vänner på kvällen, vara ute och ränna på "byn" halva natten och bara prata eller ta en tripp på skotern ut till sjön.
Så ja.. ni frågar om jag vill flytta och ja det vill jag. Men till Bollnäs isånnafall & ett tag iallafall.. men det lär jag få drömma om ett tag.
& när jag skrev det här känner jag mig lite som en norrlänning, men jag har väl lite sånt i blodet gissar jag ;)
Lite småsur brud.
för det första:
jag vet någon som är med en kille som redan har en brud, vilket gör mig arg..
varför i hela helvete vara otrogen?
för det andra:
Det är inte big brother idag.
för det tredje:
Jag är trött på allt bullshit som går, tydligen så är det en hel del skitsnack i Sollentuna pga en liten käft. och den här käften är tydligen någon jag känner. vet inte vad jag ska tro.
för det femte:
några utav mina killkompisar har börjat spela wow igen & jag hatar det eftersom att man automatiskt blir väldigt osocial pga det.
för det sjätte:
Mamma & pappa kommer hem med ostkrokar efter en 2 dagars kryssning när de egentligen skulle köpa massa grejer från taxfreen.
Ja det var väl det jag hade på hjärtat! tackohejj!
bästavän, jag älskar dig.
Jag önskar att jag kunde säga fuck you och bara glömma dig.
För du gör mig så jävla arg, efter allt som hänt så skiter du i mig, eller ja, du hör aldrig av dig.
Känslan av att du klarar dig grymt utan mig gör ont.
Men kom ihåg att jag finns här om nått händer, för dig kommer jag aldrig lämna,
Du är min bästavän, nu och föralltid. Glöm aldrig det.
You can take it all from me, and it wouldn't mean anything
Turn the whole world against me, as long as you don't leave..♥
Turn the whole world against me, as long as you don't leave..♥
- Vet inte om du läser det, men gör du det så tror jag att du förstår att det är dig jag menar -
♥
på något sätt fick jag fram en massa bilder på gammelfarmor.. & det fick mig att tänka på allt som händer henne just nu. Jag har inte träffat henne på väldigt väldigt länge, och det skäms jag för. Det enda jag vill är att träffa henne igen, hon har gått igenom så sjukt mycket, så många problem men klarat det. Människan är stark.. vi vill fortfarande få trisslotter varje jul, det är så det ska vara. Farfar ska veta att han har dig där. Trots att det var år sen så kan jag inte säga nått annat än att när jag får chansen ska jag träffa dig älskade gammelfarmor. du är bäst ♥
Ordet kärlek det är någonting som inte existerar..
Du har under flera månader läxat upp mig om hur man ska vara mot andra, om hur lite skit jag ska ta och hur man ska bli behandlad. Jag har lyssnat och följt, jag har stöttat dig genom allt, jag har delat med mig av sånt ingen annan på denna planet vet. Jag har tillomed lagt ner min kropp och själ genom att göra det du säger.
Jag vet, jag var ett jävla pucko, men jag var också kär i dig, eller om de nu var du, för jag skulle aldrig kunna älska den du är nu.
Så jag vet inte om jag älskat dig eller bara någon som spelade, någon som inte visste vem han själv var. Du sårar mig nå fruktansvärt, du förstör nå fruktansvärt..
& jag kommer aldrig mer kunna se dig i ögonen. Jag kommer aldrig någonsin förlåta dig.
Jag hoppas du läser det här, för nu har du gått över gränsen.. det där med att "vi kommer kunna vara vänner sen" är bullshit. Du finns inte längre i mitt liv. du är död i mina ögon..
NU TÄNKER DEM FLESTA "HON ÖVERDRIVER" MEN NEJ VERKLIGEN INTE.. Jag står för den här texten, jag orkar inte med de här längre. så jävla lätt är det inte.
Vilka jävla människor alltså..
Finns så sjuka människor. Sånna som själv inte kan skaffa sig ett jobb, slita arslet av sig och tjäna egna pengar och köpa egna saker till bilen. Nejnej, dem ska istället gå och ta ifrån våran kära volvo som min pappa köpt, min pappa sliter och jobbar jämt. Han förtjänar varenda öre och grej han äger. men varför då förstöra för dem som verkligen förtjänar det? Mamma ställer bilen på en parkering inne i stan, där alla ser. Och det finns människor som ställer sig och plockar bort ljus, märken .. allt.
Jag är arg, för jag är så trött på att människor är så jävla egoistiska.
Samma sak när mina fina vän Calle blev av med moppen - och när dem tog handtag och allt sånt på dem andra mopparna. nej usch, klarar inte sånt här.
Tjäna era egna pengar - köp era egna saker. alltså åh...
bilderna är från när pappa köpte bilen.
Nu tar vi det en gång för alla..
Just nu är mitt liv kaos, jag försöker verkligen klara det i skolan och allt sånt. Jag ligger uppe på nätterna och det är omöjligt att sova, få nätter jag faktiskt inte gråter. Har så fruktansvärt ont överallt, känner mig riktigt trött på allt. Tänker inte ta upp exakt vad jag tänker på eftersom det inte kommer hjälpa.
Men jag är en sån person som faktiskt brukar må rätt dåligt, men har nog aldrig mått såhär. Hur mycket jag än försöker, vad jag än gör så går det åt helvete. Trött på människors syn på livet, att det viktigaste är ligga och supa. Att det är det enda som är viktigt.
Är trött på att man jämt ska se ner på andra och prata skit och trycka ner folk istället för att ge fan i vad andra har på sig eller gör, gör det inte till ditt problem vad just hon eller han väljer att ha på sig..
Trött på att livet jämt är en tävling, perfekta bröst, perfekt rumpa. Man ska ha just dem kilona, inte för stor inte för smal. Allt ska vara perfekt.. och har man inte det, kan man inte vara intressant..
Visst utsidan ger insidan en chans, så är det väl och har alltid varit så men det har gått över gränsen, när man börjar tvivla på sig själv för att man vet inte om man är bra i andras ögon, då har det gått för långt.
Förstår inte varför man ska slänga den där kommentaren, eller varför man ens kollar snett.
Jag menar inte att jag är mobbad och blablabla .. men det jag menar är att jag tex. har fått krama om min otroligt ledsna lillasyster flera gånger för att små skitungar tittar för mycket på hur tjejer "ska" se ut. Kroppsfixerade så in i helvete. och dem är elva år.. sjukt.
Och sen kör man jämt och ständigt på den klassiska "jag bryr mig inte om vad dem säger".. yeah sure. Du kommer hem och kollar dig i spegeln och tänker "är det verkligen så?"
Vet inte om det är jag som har blivit en bitter tonåring eller om jag bara har öppnat ögonen.
nu vet ni iallafall lite av allt detta otroligt jobbiga och jag är ledsen över att det går ut över bloggen men det är ett sätt för mig att få andra att förstå och för mig att skriva av mig.
♥
en kväll utan dig och din närvaro gör mig så fruktansvärt ledsen och ensam.
Jag vet nu att jag aldrig någonsin skulle klara mig utan dig.. det här är så sjukt plågsamt,
du är verkligen det finaste jag har ♥
Här kommer tankarna ut..
Hur kommer det sig att det finns idioter, hur kommer det sig att det faktiskt finns dem som inte gör annat än sårar, hur kommer det sig att man faktsikt inte kan lita på alla som säger det. Och en ännu större fråga, varför öppnar man sig för dem? varför berättar man saker för just dem? Jag träffar helt underbara människor men alltid är det nått som är fel, jämt nått som är i vägen. Träffar någon jag verkligen litar på, ger allt till så blir jag jämt och sårad. Finns inte ord till hur jag kan tacka dessa fina människor som ringer och smsar och frågar hur det är. Jag vet att man inte ska grubbla över saker, att man ska stänga av allt sånt och blicka framåt. Men det är svårt, men jag har lyckats rätt bra ändå. Tycker jag. Har gjort allt jag kan, nu får tiden läka alla sår.. Jag ska göra allt för att må så bra som möjligt. Nått som är litet i era ögon kan vara väldigt stort i andras ögon. Jag har iallafall lovat mig själv att göra 2012 till ett grymt år. skita i människor som skiter i mig, hjälpa dem som hjälper mig osv. Man kan inte vara omtyckt av alla, det vet jag. Men ska göra nått åt det här.. jag är trött på att jämt och ständigt vara ledsen och trött på allt.
Jag har insett att det faktiskt finns underbara människor som man kan umgås med, resten kan man bara skita i.
.
Jag vet iallafall vad jag önskar mig imorgon, nånting som kan laga denna otroligt förstörda och ledsna tjej.
Bara för att..
I helgen hände det saker som är en ren mardröm i mina ögon, jag har nog faktiskt aldrig varit såhär ledsen om jag ska vara ärlig. Ingenting kommer bli bättre genom det här, det vet jag. Ingenting kommer att förändras för att jag frågar mig varför, men självklart undrar man varför. Trots att man verkligen försöker så räcker det inte till. Jag har försökt att faktiskt bara ignorera allt, men det är väldigt väldigt svårt. Att lägga så mycket skuld på sig själv ska man ju inte, men det blir lätt så. Att tro att folk man träffar är godhjärtade, att tro att man faktiskt kan lita på dem som säger det är det största misstaget man kan göra. Genom det här har jag insett att jag inte ska lita på någon annan än mig själv. Paniken som kommer när man ligger i sängen och vrider och vänder, man har tillslut lust att bara dra ner allting från väggar och dra ut allt från garderoben, allt. skrika och bara vara helt jävla galen, varför såra nån så grovt. Varför kan det aldrig räcka till, jag ville ju så väl. Jag förstår inte att männsikor faktiskt gör såhär.
Okej om det var ett misstag, men enligt mig kan sånt faktiskt inte hända. Man kan inte råka göra sånt här, nån baktanke eller känsla finns ju alltid.
Och till alla er som skriver och frågar hur jag mår och vad som kommer hända. Jag mår riktigt dåligt och har ingen ork till nått och vad som kommer hända får vi se. Jag kommer säkert försöka få det att funka. Det är ju trottsallt min finaste vi pratar om, men jag vet inte. tiden läker alla sår?
I thought everything was okay..
Du vill inte förlora det finaste du har, jag lovar dig.
Speciellt inte såhär.
Jag orkar knappt resa mig upp från soffan eftersom att tårarna har runnit oavbrutet hela dagen och natten.
Ber till gud att det här inte sågar mig totalt, ber till gud att jag kommer klara detta, också.
Vad är det som händer, varför händer saker jämt mig?..
Jag tänker inte hålla på och skriva här och så men jag var bara tvungen att skriva av mig litegrann.
.
Life is too short to wake up in the morning with regrets.
So, love the people who treat you right
and forget about the ones who don´t.
And belive that everything happens for a reason...
If you get a chance - take it;
if it changes your life- let it.
Nobody said that it would be easy..
They just promised it would be worth it.
